Kolumn i SvD: Om det effektiva utformandet av misslyckanden

Här finns kanske en djupare politisk sanning: kanske kan vi aldrig utforma samhällen så att människor lyckas, utan bara så att de kan misslyckas så värdefullt som möjligt. Verklig samhällskonst är kanske konsten att bygga ett samhälle som misslyckas väl, för att kunna uppmuntra det risktagande som ibland leder vidare till framgångar.

Se mer, och kommentera gärna, här.

Frågor I: Bokprojekt – om frågor

Jag har under sommaren påbörjat ett bokprojekt om frågor, om frågornas filosofi, historia och kultur. Det är ett ämne som sysselsatt mig länge och som jag verkligen är glad över att få skriva om. Projektet kommer att utmynna i en bok som belyser frågor och frågandet från en mängd olika perspektiv, och jag hoppas kunna ge regelbundna uppdateringar här på bloggen framöver allteftersom projektet framskrider. Om du har idéer, eller, um, frågor om projektet så kontakta mig gärna! En liten teaser på förlaget, Volante, finns här tillsammans med en författarbild där jag ser allvarlig ut.

Keynote på danska IGF

nicklasidanmark

 

I går hade jag förmånen att få vara en av keynotetalarna på det danska Internet Governance Forum. Jag talade om vad Internet är och hur det kanske har kommit till en punkt där vi måste utforma nya institutioner och ramverk för att inte bara bevara, utan utveckla nätet. Inga enkla saker, eller svar, men väldigt bra frågor och diskussion efteråt.

Amerikansk rättsfilosofi XII: Posner

Richard Posner är en av de rättsfilosofer som också praktiserar juridik. Som domare i en amerikansk överklagadedomstol författar han så gott som dagligen domar, och i anslutning till dessa skriver han också en mångfald av olika monografier i ämnen som sex, världens undergång, plagiat och om hur de intellektuella förstör samhället. Han driver en blogg tillsammans med nobelpristagaren Gary Becker och vill avskaffa den kanske heligaste av amerikanska juridiska kor – The Bluebook.

Posners rättsfilosofi är en blandning av pragmatik och ekonomisk analys, och han står i kontakt med både Peirce, Holmes och i viss mån James i den amerikanska filosofin. Det finns något genuint skrämmande över hans enorma produktivitet, men samtidigt verkar Posner själv vara mest intresserad av att lösa problem, eller hitta nya intressantare problem, och inte av att meritera sig. Han är förmodligen bortom varje rimligt tvivel för kontroversiell för att någonsin bli utnämnd till HD i USA, men å andra sidan skulle en sådan utnämning begränsa hans utrymme för att skriva, och säkert knappast vara välkommen.

När vi diskuterar Posner är det inte bara den ekonomiska analysen som vi måste diskutera, utan också hans pragmatism. I det följande återkommer vi till båda i en serie poster.

Amerikansk rättsfilosofi XI: Rawls och problemet med Fiat Lex

Det har blivit dags att lämna Rawls och gå vidare till nästa rättsfilosof. Som avslutning tänkte jag dela med mig av de reflektioner som jag noterat här och där när det gäller hans filosofi och texter. Jag tycker mycket om Rawls, om det ärliga in hans försök att hitta en metod för att urskilja det bästa möjliga rättssystemet bland alla möjliga rättssystem, men jag kan inte ansluta mig till de slutsatser han till syvende og sidst drar.

Det främsta skälet till mitt tvivel är nog att hans syn på rätten är så statisk. När vi befinner oss i den ursprungliga positionen antas vi kunna utforma den grundläggande strukturen i ett rättvist samhälle, men jag tror inte att det finns någon sådan struktur, inte en beständig struktur i alla fall. Rawls rättviseteori blir en sorts kreationism, en sorts föreställning om den färdigskapade rätten som sedan kan sättas igång och som därefter fungerar med samma mekaniska klockliknande cykler som Platons idealsamhälle i Lagarna. Under Rawls rationalism döljer sig ett djupt liggande, och förmodligen djupt känt, Fiat Lex, en sorts föreställning om att vi kan säga Varde Rättvisa och därefter se rättvisan och konstatera att den blev vacker och rätt.

Rättsliga system är i själva verket, tror jag, alltid mycket rörigare, mycket mer biologiska, halvdana och stadda i utveckling (och förfall!). De är organiska system, inte kristallina strukturer som kan konstrueras och förstås i detalj. Jag överdriver förstås. Rawls är inte så statisk som jag tecknar honom här, men hans rättviseteori vacklar åt det hållet, och det gör ytterst omöjligt för mig att hålla med honom.

Problemet med denna invändning är emellertid att den ställer en annan besvärlig fråga: om rätten utvecklas genom evolution  – varför ska vi då alls sysselsätta oss med rättsfilosofi? Jag tror att det är en djup fråga. Om vi tror att rätten är en organism som utvecklas i evolutionära mönster kan vi förstås fortfarande studera den, men de verktyg vi då borde använda är ju evolutionsteorins. Vi borde försöka förstå lagen utifrån den variation, selektion och ärftlighet vi kan observera hos olika regler. Vi borde kanske också försöka rekonstruera det selektionstryck som påverkar vilka lagar som utvecklas, och till sist kanske se hur ett Tree of Law skulle kunna se ut vid sidan av ett Tree of Life.

Jag tror att det vore en intressant metod – utan att säga något om de eventuella ontologiska slutsatserna — och inser därmed att jag nog sällar mig till en i grunden romantisk syn på rätten (i tysk bemärkelse). Rätten som en sorts livsform. Vi återkommer till detta, men nu har det blivit dags att lämna Rawls och gå vidare i listan.

Visualiseringar I: Regeringsförklaringarna 2011, 2012 och 2013 som tag cloud

2013 blev såhär:

Screen Shot 2013-09-17 at 3.51.16 PM

 

Ja, inte helt lätt att se exakt var vi tar vägen, men intressant: Regering kommer och ska Sverige. Arbetsmarknaden. Arbete. Förtroende. 2012 hade vi följande bild:

Screen Shot 2013-09-17 at 3.55.07 PM

 

Och 2011 såg det ut såhär:

Screen Shot 2013-09-17 at 3.57.27 PM

 

En analys? Mja. Jag tror att det finns en axel ansvar-länder-arbetsmarknaden. Men också att Regeringen är väldigt, väldigt framträdande nu. Inte överraskande kanske. Förtroende och regeringen i en tid då syftet är att säkerställa att mycket av den politiska frågan handlar just om regeringsduglighet och förtroende är väl ett ganska bra val av ord.

Participating in the online symposium “Coding Freedom”

I had the good fortune to be invited to participate in the online symposium on Gabriella Coleman’s excellent book Coding Freedom. My first post in the symposium was published yesterday:

The title of the book, Coding Freedom, seems to imply that the hacker culture is positively correlated with the increase of freedom in our societies, but in fact it seems as a critical reader could argue the opposite is true. Are we more or less free today than we were at the beginning of the hacker revolution? It does really seem possible to argue that the rise of hacker culture coincides with the rise of state surveillance, filtering and the proliferation of control across the networks. Let us leave aside, for the moment, if that is statistically accurate or not and see if there are any explanations in Coleman’s analysis that would help explain such an seemingly contradictory correlation.

The book is a great read, and I hope to post one more post before the week-long symposium is over.