Frågor IV: Frågeforskningsgenomgång del I

Förändras ditt beteende när du besvarar några frågor i ett forskningsarbete? Förändrar vi oss själva när vi vet att vi har blivit föremål för forskningsfrågande? Det finns de som tror det, och det bredare fenomenet, att vi förändrar vad vi gör när vi observeras i forskningsprojekt, kallas ibland för Hawthorne-effekten[1]. Effekten fick sitt namn i samband med en studie över produktiviteten på just Hawthornefabriken i USA, där ett antal forskare genomförde produktivitetsstudier. Fabriksarbetarnas produktivitet ökade under studiens gång, men forskarna ställdes snabbt inför det besvärliga problemet att de inte visste om det var för att arbetarna visste att de observerades, eller om det var för att de åtgärder man studerade verkligen fungerade. Kan det vara så att bara det faktum att du studeras gör att du förändrar ditt beteende?

Åsikterna går isär. Hawthorne-effekten är kontroversiell, många menar att den är gravt feltolkad och flera tror att den inte existerar alls. Samtidigt är tanken att vi beter oss annorlunda om vi vet att det forskas på vad vi gör inte svår att förstå. Och om vi studerar vad som sker i forskningssituationen närmare så blir det intressant för forskningen om frågor. Är det så att de frågor som ställs i forskningssituationen faktiskt förändrar hur vi beter oss? 

Det antyder försiktigtvis forskarna Jim McCambridge och Kypros Kypri, som i artikeln[2] “Can Simply Answering Research Questions Change Behaviour? Systematic Review and Meta Analyses of Brief Alcohol Intervention Trials” studerat vad som händer med deltagarna i en studie om alkoholbruk. De studerade deltagare i korta forskningsinterventioner om alkoholanvändning och fann att “Answering questions on drinking in brief intervention trials appears to alter subsequent self-reported behaviour” och de konstaterar vidare att “These findings are relevant to evaluations of any interventions to alter behaviour which involve participant self-report.” 

Vad de menar sig ha funnit är alltså att bara det att vi med jämna mellanrum tillfrågas om ett beteende faktiskt förändrar just detta beteende. Inte särskilt uppseendeväckande, kanske ni tycker, men fundera över vilken intressant nyckel det ger till hur vi kan förändra oss själva. Om vi utsätter oss för frågor om vad vi gör med jämna mellan rum kan vi förändra vilka vi är. 

Vi ser det förstås på massor av olika områden. Den som vill minska i vikt vinner på att regelbundet besvara frågan om vad han väger, den som vill börja träna vinner på att då och då förhöras om hur det går med löpningen. 

Kanske behöver det inte ens vara människor som frågar oss – alltfler använder nu appar som dagligen ställer frågor om vikt, kost, motion och andra vanor som vi försöker skaffa oss — har du tränat i dag? Möjligheten att låta tekniken ställa frågor till oss skulle alltså kunna vara ett utmärkt sätt att hjälpa oss att förändra de vanor eller beteenden som vi inte är nöjda med. McCambridge och Kypri menar att med de nya möjligheter till tekniskt frågande som nu öppnas är det viktigare än någonsin att förstå hur frågor förändrar oss. Och det är lätt att se att de har rätt. Hela den subkultur som kallas “quantified life” och som sysslar med att mäta livet i alla dess dimensioner (vissa publicerar till och med årsrapporter [2] där de går igenom sitt liv som om vore det en företagsverksamhet), är en sorts satsning på att om vi frågor oss själva vilka vi är och vilka vi vill vara tillräckligt ofta så kan vi förverkliga våra drömmar. 

Tillbaka till forskningen. Jim McCambridge och Kypros Kyri studerade ett antal andra studier för att försöka få reda på om det kan vara så att frågandet i sig förändrar beteendet, och de tyckte sig hitta en liten, men viktig effekt. Samtidigt är de noga med att påpeka att detta är ett område där vi vet alldeles för litet – att det saknas forskning och att deras resultat är otillräckliga för att dra de bredare slutsatser som skulle göra det möjligt att mer konstruktivt bygga ut frågebatterier och frågande som en behandlingsform.

Om det nu är så att ett regelbundet frågande faktiskt kan hjälpa oss att bli de vi vill vara vore det både intressant och viktigt att se mer forskning här.

[1] Mer om Hawthorneeffekten här http://www.economist.com/node/12510632 och med referenser till Gillespie, G., “Manufacturing Knowledge, A History of the Hawthorne Experiments”, Cambridge University Press, 1991, Mayo, E., “The Human Problems of an Industrial Civilisation”, Macmillan, 1933; 2nd edn Harvard University, 1946, Mayo, E., “The Social Problems of an Industrial Civilisation”, Routledge and Kegan Paul, 1949; later edn with appendix, 1975, Roethlisberger, F.J. and Dickson, W.J., “Management and the Worker: An Account of a Research Program Conducted by the Western Electric Company, Hawthorne Works, Chicago”, Harvard University Press, 1939

[2] McCambridge j, Kypri K (2011) Can Simply Answering Research Questions Change Behaviour? Systematic Review and Meta Analyses of Brief Alcohol Intervention Trials. PLoS One 6(10): e23748. do:10.1371/journal.pone.0023748 

[3] Se feltron.com och http://bits.blogs.nytimes.com/2010/02/09/an-annual-report-on-one-mans-life/?_r=0

Be Sociable, Share!

1 Kommentar.

  1. Efter mer än tre tusen år av filosofiskt frågande kanske det inte vore för mycket begärt att även få några svar.

Kommentera gärna!