Innovationspolitik II: Vem betalar och vad är innovation?

När vi diskuterar statens roll i innovationspolitiken, eller utformningen av innovationspolitiken i stort är det intressant att fundera kring hur innovationen i samhället finansieras i dag. I en utmärkt, och redig, post visar Sciencogram detta. Notera att de driver frågan om mer forskningsfinansiering oavsett källa, och att de därför knappast är en marknadsliberal aktör i debatten. De visar i sina siffror att det inte är staten som investerar mest, utan företagen. Ur deras slutsatser, i ett fint CC-diagram:

international-gdp-research-government-business-other-conversation

 

Det röda är privat sektor. Varför är då det intressant? Jo, för att föreställningen om var innovationen sker i samhället måste kopplas till pengarna någonstans i resonemanget. Då kan man läsa diagrammet på följande vis:

(i) Det blå möjliggör det röda. Utan offentlig finansiering skulle vi inte ha någon privat utveckling alls, så egentligen sker den privata investeringen endast för att den offentliga finns.

(ii) Den privata finansieringen döljer egentligen ingen innovation, det är bara utveckling, ingen forskning.

(iii) Den privata sektorn investerar mest, och satsar mest på innovation och är därför innovationsmotorn i samhället. Staten bidrar, men leder inte.

Var man landar beror på vilken syn man har på innovationssystemets funktion. Jag tror att (i) speglar en minoritetsåsikt. Visst betyder staten en del – det har vi aldrig förnekat – men att den statliga investeringen skulle vara en nödvändig förutsättning är en väldigt stark tes som jag saknar några bevis för alls. Förklaring (ii) tycks mig bygga på ett enkelt missförstånd där innovation likställs med forskning, och innovationsbegreppet begränsas till någon sorts uppfinningsbegrepp, eller helt enkelt idéer. Här är det värt att citera Schumpeter:

To produce means to combine material and forces within our reach (footnote omitted). To produce other things, or the same things by a different method, means to combine these materials and forces differently. In so far as the “new combination” may in time grow out of the old by continuous adjustment in small steps, there is certainly change, possibly growth, but neither a new phenomenon nor development in our sense.

Kombinationen av material och krafter inom vår förmåga, är grunden för innovationen. Och sedan kan dessa kombinationer ske på olika sätt:

This concept covers the following five cases: (1) The introduction of a new good – that is one with which consumers are not yet familiar – or a new quality of a good. (2) The introduction of a new method of production, that is one not yet tested by experience in the branch of manufacture concerned, which need by no means be founded upon a discovery scientifically new, and can also exist in a new way of handling a commodity commercially. (3) The opening of a new market, that is a market into which the particular branch of manufacture of the country in question has not previously entered, whether or not this market has existed before. (4) The conquest of a new source of supply of raw materials or half-manufactured goods, again irrespective of whether this source already exists or whether it has first to be created. (5) The carrying out of the new organization of any industry, like the creation of a monopoly position (for example through trustification) or the breaking up of a monopoly position.

Observera att alla dessa innovationsformer är marknadsledda. Och det är detta som är styrkan i analysen i Schumpeters argument, som jag för övrigt också gärna ansluter mig till. Han förväxlar inte grundforskning och innovation på det sätt som vi så ofta gör i dagens debatt. Skulle vi vilja att staten hade en roll i några av Schumpeters innovations former? Ska den introducera nya varor? Nya produktssätt? Nya marknader och så vidare? Jag tror inte det, jag tror att staten har en negativ roll här, att det finns ett behov av en negativ innovationspolitik som möjliggör dessa nya kombinationer med klangbotten i ett nätverkssamhälle.

En liten lunchfundering sådär.

Be Sociable, Share!

1 Kommentar.

  1. Vore också intressant vad som trillar ut från de statliga satsningarna – kvalitet, kvantitet, inom vilka områden och vad det i slutändan leder till jobbmässigt, tillväxtmässigt. Kolla ex i grafen på hur stor del av investeringarna i ryssland eller indien som sker med statliga medel kontra USA, sydkorea.

Kommentera gärna!